Fredriks berättelse om rallykarriären
1990 fick jag chansen att åka till Tyskland och jobba med vindfälld skog, på det sättet lyckades jag skrapa ihop pengar så jag kunde köpa min första rallybil. Valet föll på en Toyota Starlet, det var en perfekt bil att börja med, hållbar billig i drift och grymt kul att köra. Premiären skedde i Tjust MKs Miniknäppen, har förträngt resultatet men det gick nog ganska försiktigt.
Efter lite träning på isen under vintern hade vi fått upp lite bättre tempo till nästkommande år och nu började vi kamma hem lite klassvinster, var snabbaste c förare i Skillingaryd och körde hem c cupen för gr A i DM. Efter ytterligare seger i B cupen hade vi skramlat ihop poäng till A-förare till säsongen -93, där var 1300 klassen tämligen tunn och man blev allt som oftast ihopklassad med Golfar och Kadetter, då var det inte lika kul längre så vi bestämde oss för att byta klass.
Denna gången blev det en Opel Manta i GrH. Den var bångstyrig som en gammal hingst jämfört med Starleten, och första tävlingen blev en besvikelse, efter lite justering av bromsar och diverse gick det betydligt bättre i nästa försök, 4:a totalt och bästa 2 hjulsdrivna bil i Silverdalens vintertävling. Jag lyckades även med bedriften att vara sträcksnabbast på en sträcka i Eksjös tävling, och blev väl lite väl nöjd så det blev en söndagstur på sista sträckan på skjutfältet och ras i resultatlistan. Snacka om att tappa fokus! Kom väl aldrig riktigt överens med den bilen och efter många gråa hår och försöka att få till den bestämde vi oss för att prova på att åka framhjulsdrift istället.
Vi åkte till Stockholm och köpte en Golf 1:a, kaross och låda på ett ställe och motor på ett annat, hem i garaget och plocka ihop den och den funkade klockrent från första start, en riktigt frän bil att köra, välbyggd från början men ganska sliten så lite uppdateringar skulle inte skada, dock var det ganska torrt i plånboken efter säsongen, vi åkte mycket tävlingar. så det blev att sälja av den till Finland istället.
Nu är vi framme på -97 det blev en säsong i högerstolen hos Jonas Nelson och efter det blev det paus ett par år tills min lillebror Henrik och jag bestämde oss för att prova på lite SM åka. En Suzuki Swift inhandlades och första året skulle bli lite test, premiär i Berslagsrallyt med 5:e plats i klassen, sedan väntade vi till sommaren och körde in oss på bilen lite. Nästa tävling vi bestämde oss för var Norrköpings tävling, men innan skulle vi köra i Växjö för att få upp tempot och rullar efter 1 km, nu blev till att bosätta sig i garaget och vi skruvade ihop det sista på bilen torsdag kväll för att åka till Norrköping fredag morgon
Första sträckorna gick fredag kväll och vi hängde med ganska bra trots att bakaxeln lossnade och kartläsarlampan slocknade, tror vi hade 2 sekunder upp till 2:a platsen så nu skulle det laddas på lördagens sträckor. Och det gjorde vi, i 500 meter sen var det dags för nästa rullning. Man kan ju lungt säga att luften gick ur lite där och bilen stod nog i garaget 2 månader innan vi började riva skrotet. Tiden och pengarna som skulle gått till SM gick nu åt att bygga ny bil istället, så gick det med den SM satsningen .
Efter det har det varit högst sporadiskt tävlande både som förare och kartläsare tills jag fick tag på den ascona jag åker i dag.
Nostalgibilder här
1990 fick jag chansen att åka till Tyskland och jobba med vindfälld skog, på det sättet lyckades jag skrapa ihop pengar så jag kunde köpa min första rallybil. Valet föll på en Toyota Starlet, det var en perfekt bil att börja med, hållbar billig i drift och grymt kul att köra. Premiären skedde i Tjust MKs Miniknäppen, har förträngt resultatet men det gick nog ganska försiktigt.
Efter lite träning på isen under vintern hade vi fått upp lite bättre tempo till nästkommande år och nu började vi kamma hem lite klassvinster, var snabbaste c förare i Skillingaryd och körde hem c cupen för gr A i DM. Efter ytterligare seger i B cupen hade vi skramlat ihop poäng till A-förare till säsongen -93, där var 1300 klassen tämligen tunn och man blev allt som oftast ihopklassad med Golfar och Kadetter, då var det inte lika kul längre så vi bestämde oss för att byta klass.
Denna gången blev det en Opel Manta i GrH. Den var bångstyrig som en gammal hingst jämfört med Starleten, och första tävlingen blev en besvikelse, efter lite justering av bromsar och diverse gick det betydligt bättre i nästa försök, 4:a totalt och bästa 2 hjulsdrivna bil i Silverdalens vintertävling. Jag lyckades även med bedriften att vara sträcksnabbast på en sträcka i Eksjös tävling, och blev väl lite väl nöjd så det blev en söndagstur på sista sträckan på skjutfältet och ras i resultatlistan. Snacka om att tappa fokus! Kom väl aldrig riktigt överens med den bilen och efter många gråa hår och försöka att få till den bestämde vi oss för att prova på att åka framhjulsdrift istället.
Vi åkte till Stockholm och köpte en Golf 1:a, kaross och låda på ett ställe och motor på ett annat, hem i garaget och plocka ihop den och den funkade klockrent från första start, en riktigt frän bil att köra, välbyggd från början men ganska sliten så lite uppdateringar skulle inte skada, dock var det ganska torrt i plånboken efter säsongen, vi åkte mycket tävlingar. så det blev att sälja av den till Finland istället.
Nu är vi framme på -97 det blev en säsong i högerstolen hos Jonas Nelson och efter det blev det paus ett par år tills min lillebror Henrik och jag bestämde oss för att prova på lite SM åka. En Suzuki Swift inhandlades och första året skulle bli lite test, premiär i Berslagsrallyt med 5:e plats i klassen, sedan väntade vi till sommaren och körde in oss på bilen lite. Nästa tävling vi bestämde oss för var Norrköpings tävling, men innan skulle vi köra i Växjö för att få upp tempot och rullar efter 1 km, nu blev till att bosätta sig i garaget och vi skruvade ihop det sista på bilen torsdag kväll för att åka till Norrköping fredag morgon
Första sträckorna gick fredag kväll och vi hängde med ganska bra trots att bakaxeln lossnade och kartläsarlampan slocknade, tror vi hade 2 sekunder upp till 2:a platsen så nu skulle det laddas på lördagens sträckor. Och det gjorde vi, i 500 meter sen var det dags för nästa rullning. Man kan ju lungt säga att luften gick ur lite där och bilen stod nog i garaget 2 månader innan vi började riva skrotet. Tiden och pengarna som skulle gått till SM gick nu åt att bygga ny bil istället, så gick det med den SM satsningen .
Efter det har det varit högst sporadiskt tävlande både som förare och kartläsare tills jag fick tag på den ascona jag åker i dag.
Nostalgibilder här
